Jesaja 40-48
Svenska Folkbibeln 2015
I. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN ASSUR-BABEL (Kap 40-48)
Herren tröstar sitt folk
40 (A) Trösta, trösta mitt folk!
säger er Gud.
2 Tala till Jerusalems hjärta
och förkunna för det
att dess vedermöda är slut,
att dess skuld är försonad,
och att det fått dubbelt igen
av Herrens hand
för alla sina synder.
3 (B) En röst ropar i öknen:
"Bana väg för Herren,
gör vägen rak i ödemarken
för vår Gud.[a]
4 Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark ska jämnas,
kuperat land bli slät mark.
5 Herrens härlighet ska uppenbaras,
alla människor ska se det
tillsammans,
för Herrens mun har talat."
6 (C) Hör, någon säger: "Predika!"
Och en annan[b] svarar:
"Vad ska jag predika?"
"Allt kött är gräs,
och all dess härlighet
som blomman på marken.[c]
7 Gräset vissnar,
blomman faller av
när Herrens Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
8 (D) Gräset vissnar,
blomman faller av,
men vår Guds ord består för evigt."
9 Sion, du glädjens budbärarinna,
stig upp på ett högt berg.
Jerusalem,
du glädjens budbärarinna,[d]
höj din röst med kraft!
Höj den utan fruktan,
säg till Juda städer:
"Se er Gud!"
10 (E) Ja, Herren Gud kommer med kraft,
hans arm visar sin makt.
Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte
går framför honom.
11 (F) Han vallar sin hjord som en herde,
han samlar lammen i sina armar
och bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram.
Ingen kan liknas vid Gud
12 (G) Vem har mätt vattnen
i sin kupade hand
och mätt upp himlens vidd
med sina fingrar?
Vem har samlat jordens stoft
i ett mått,
vägt bergen på en våg
och höjderna i en vågskål?
13 (H) Vem har utforskat Herrens Ande?
Vem kan ge honom råd
och undervisa honom?[e]
14 Vem rådfrågar han,
vem ska ge honom förstånd
och lära honom den rätta stigen,
lära honom kunskap
och visa honom förståndets väg?
15 (I) Se, folken är som en droppe
i en spann,
som ett dammkorn i en vågskål.
Kustländerna lyfter han
som ett stoftkorn.
16 Libanons skog
räcker inte till offerved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Alla folk är som ingenting
inför honom,
mindre än noll och tomhet
anser han dem vara.
18 (J) Vem vill ni likna Gud vid?
Vad vill ni jämföra honom med?
19 (K) Hantverkaren gjuter en gudabild,
och guldsmeden belägger den
med guld
och smider silverkedjor.
20 Den som inte har råd
att offra så mycket
väljer ett stycke trä
som inte ruttnar.
Sedan söker han
en skicklig hantverkare
som kan forma en gudabild
som inte faller omkull.
21 Vet ni inte det?
Har ni inte hört?
Har det inte förkunnats för er
från begynnelsen?
Har ni inte förstått det
sedan jordens grund blev lagd?
22 (L) För honom som tronar
över jordens rund
är dess invånare som gräshoppor.
Han breder ut himlen som ett flor,
spänner ut den som ett tält
att bo under.
23 (M) Han gör furstar till intet,
förvandlar jordens domare
till tomhet.
24 Knappt är de planterade,
knappt är de sådda,
knappt har deras stam
slagit rot i jorden,
så blåser han på dem
och de förtorkar,
och en stormvind
för bort dem som strå.
25 Vem vill ni då likna mig vid,
vem är min like?
säger den Helige.
26 (N) Lyft blicken mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta?
Det är han som för fram härskaran
däruppe i räknade skaror.
Med sin stora makt
och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn –
ingen enda uteblir.
27 Hur kan du Jakob säga,
du Israel påstå:
"Min väg är dold för Herren,
Gud bryr sig inte om min rätt"?
28 Vet du inte? Har du inte hört
att Herren är en evig Gud
som har skapat jordens ändar?
Han blir inte trött och mattas inte,
hans förstånd kan inte utforskas.
29 Han ger den trötte kraft
och ökar den maktlöses styrka.
30 Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
unga män kan falla.
31 (O) Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
de lyfter med vingar som örnar.
De springer utan att mattas,
de vandrar utan att bli trötta.
Herren eller avgudarna
41 (P) Var tysta inför mig,
ni kustländer.
Låt folken hämta ny kraft,
låt dem komma fram
och sedan tala.
Låt oss tillsammans
träda inför rätta.
2 (Q) Vem har i öster uppväckt honom
som möts av rättfärdighet?
Vem ger folk i hans våld
och gör honom till härskare
över kungar?
Vem gör dem till stoft
för hans svärd,
till bortblåst halm för hans båge?
3 Han förföljer dem
och går trygg fram,
på vägar där hans fötter aldrig gått.
4 (R) Vem har planerat och utfört detta?
Det är han som från begynnelsen
kallade fram människors släkten.
Jag, Herren, är den förste
och hos de sista. Jag Är.[f]
5 Havsländerna ser det och bävar,
jordens ändar darrar.
De närmar sig och kommer.
6 Den ene vill hjälpa den andre
och säger till honom: "Var stark!"
7 Hantverkaren styrker guldsmeden,
bleckslagaren
den som hamrar på städet.
Han säger om lödningen:
"Den är bra!"
och nitar fast avguden
så att den inte faller omkull.
8 (S) Men du Israel, min tjänare,
du Jakob som jag utvalt,
du ättling till Abraham, min vän!
9 (T) Jag har hämtat dig
från jordens ändar,
kallat dig från dess yttersta hörn
och sagt till dig:
"Du är min tjänare,
dig har jag utvalt
och inte förkastat."
10 (U) Var inte rädd, för jag är med dig,
se dig inte ängsligt om,
för jag är din Gud.
Jag styrker dig, jag hjälper dig,
jag stöder dig
med min rättfärdighets högra hand.
11 (V) Se, alla som hatar dig
ska få skämmas och blygas.
Dina motståndare ska bli till intet
och förgås.
12 (W) Du ska söka efter dina motståndare
men inte finna dem.
De som strider mot dig
ska gå under och bli till intet,
13 (X) för jag är Herren din Gud
som tar din högra hand
och säger till dig:
Var inte rädd, jag hjälper dig.
14 (Y) Var inte rädd, du mask Jakob,
ni Israels män.
Jag hjälper dig, säger Herren.
Israels Helige är din återlösare[g].
15 Se, jag gör dig till en ny trösksläde
med skarpa taggar.
Du ska tröska sönder berg
och krossa dem till stoft
och göra höjder till agnar.
16 Du ska kasta dem med kastskovel[h],
och vinden ska föra bort dem
och stormen skingra dem.
Och själv ska du jubla i Herren,
ha din ära i Israels Helige.
17 De svaga och fattiga
söker efter vatten,
men det finns inget,
deras tunga torkar av törst.
Men jag, Herren, ska bönhöra dem,
Israels Gud ska inte överge dem.
18 (Z) Jag ska låta strömmar
rinna upp på höjderna
och källor i dalarna.
Jag ska göra öknen till sjö
och torrt land till källsprång.
19 (AA) Jag ska sätta cedrar och akacieträd
i öknen, med myrten och olivträd.
På hedmarken
ska jag plantera cypress
med alm[i] och buxbom,
20 för att man tillsammans
ska se och veta,
betänka och förstå
att Herrens hand har gjort det,
att Israels Helige har skapat det.
21 För fram er sak, säger Herren,
kom med era bevis,
säger Jakobs Kung.
22 (AB) Låt dem komma och berätta för oss
vad som ska ske.
Var finns era tidigare utsagor?
Lägg fram dem,
så ska vi studera dem
och se hur de har uppfyllts.
Eller låt oss höra
vad som ska komma,
23 tala om vad som ska hända
i framtiden så att vi ser
att ni är gudar.
Gör något, vad som helst,
så att vi alla häpnar när vi ser det!
24 Men se, ni är mindre än noll,
ert verk är ingenting alls.
Den som väljer er är avskyvärd.
25 Jag har låtit en man uppstå i norr,
och han kommer från öster.
Han ska åkalla mitt namn.
Han ska gå fram över de styrande
som över lerjord,
lik en krukmakare
som trampar lera.
26 Vem talade om det från begynnelsen
så att vi fick veta det,
eller i förväg så att vi kunde säga:
"Han har rätt"?
Det fanns ingen som talade om det,
ingen som lät oss höra det,
ingen som hörde er tala om det.
27 Jag är den förste som säger till Sion:
"Se, där är de!",
jag ger Jerusalem
en glädjebudbärare.
28 Jag ser mig om,
men här finns ingen.
Av dessa kan ingen ge besked,
ingen ge ett svar på min fråga.
29 (AC) Se, de är alla förgängliga,
deras verk är ingenting,
deras avgudabilder
är vind och tomhet.
Herrens tjänare
42 (AD) Se, min tjänare som jag stöder,
min utvalde som min själ
glädjer sig över.
Jag har sänt min Ande
över honom.
Han ska utbreda rätten
bland hednafolken.[j]
2 Han ska inte skria eller ropa,
inte låta sin röst höras på gatorna.
3 Ett brutet strå
ska han inte krossa,
en tynande veke
ska han inte släcka.
Han ska i trofasthet utbreda rätten.
4 Han ska inte försvagas
eller brytas ner
förrän han har grundat rätten
på jorden.
Havsländerna väntar
på hans undervisning.
5 (AE) Så säger Gud,
Herren som har skapat himlen
och spänt ut den,
han som har brett ut jorden
med allt som växer där,
han som har gett liv åt folket
som bor där
och ande åt dem som vandrar
på den.
6 (AF) Jag, Herren,
har kallat dig i rättfärdighet.
Jag ska hålla dig i handen,
jag ska bevara dig
och göra dig till ett förbund
för folket,
till ett ljus för hednafolken,[k]
7 (AG) för att du ska öppna blinda ögon
och föra fångar ut ur fängelset,
ur fångenskapen
dem som sitter i mörker.
8 (AH) Jag är Herren,
det är mitt namn.
Jag ger inte min ära åt någon annan
eller mitt lov åt avgudabilder.
9 Se, det jag förkunnade förut
har kommit.
Nu förkunnar jag nya ting,
jag låter er höra om dem
innan de visar sig.
En ny sång
10 (AI) Sjung en ny sång till Herren,
sjung hans lov från jordens ände,
ni som reser på havet
och allt som finns i det,
ni havsländer med era invånare.
11 Höj din röst,
du öken med dina städer,
ni byar där Kedar bor.
Jubla, ni Selas[l] invånare,
ropa från bergens toppar.
12 Ge Herren ära,
förkunna hans lov i havsländerna.
Herren ska gripa in
13 Herren drar ut som en hjälte,
han eggar upp sig
med en krigares iver.
Han ropar högt, han höjer härskri
och visar sin makt
mot sina fiender.
14 (AJ) Länge har jag tigit,
jag höll mig stilla,
jag lade band på mig.
Men nu ska jag skrika
som en barnaföderska,
jag ska flämta och flåsa
på samma gång.
15 Jag ska ödelägga berg och höjder
och låta allt deras gräs torka bort.
Jag ska göra strömmar till land
och låta sjöar torka ut.
16 (AK) De blinda ska jag leda
på en väg som de inte känner,
på okända stigar
ska jag föra dem fram.
Jag ska göra mörkret framför dem
till ljus
och det ojämna till jämn mark.
Detta är vad jag ska göra,
och jag ska inte överge dem.
17 (AL) Men de som litar till avgudabilder
och säger till gjutna bilder:
"Ni är våra gudar",
de ska vika tillbaka
och stå där med skam.
Israels barn är blinda och döva
18 (AM) Ni som är döva, hör!
Ni som är blinda, skåda och se!
19 Vem är så blind som min tjänare
och så döv som min
budbärare som jag sänder?
Vem är så blind som min förtrogne,
så blind som Herrens tjänare?
20 (AN) Du har sett mycket
men inte tagit vara på det.
Öronen är öppna,
men ingen lyssnar.
21 Herren ville
för sin rättfärdighets skull
låta sin undervisning
komma till makt och ära.
22 Men detta är ett plundrat
och skövlat folk.
De ligger alla bundna i hålor,
gömda i fängelser.
De har utlämnats till plundring
utan att någon räddar,
till skövling utan att någon säger:
"Ge tillbaka."
23 Vem bland er lyssnar på detta,
tar vara på det
och hör för framtiden?
24 Vem har lämnat Jakob till skövling
och Israel åt plundrare?
Är det inte Herren,
som vi syndat mot?
De ville inte vandra på hans vägar
eller höra hans undervisning.
25 (AO) Därför öste han sin brinnande vrede
över dem – krigets raseri.
De förbrändes av det runt omkring,
men de besinnade det inte.
De förtärdes av det
men tog det inte till sitt hjärta.
Israels oförtjänta räddning
43 (AP) Men så säger nu Herren,
han som har
skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
Var inte rädd,
för jag har återlöst dig,
jag har kallat dig vid namn,
du är min.
2 (AQ) Om du går genom vatten
är jag med dig,
eller genom strömmar
så ska de inte dränka dig.
Om du går genom eld
ska du inte bli svedd,
lågan ska inte bränna dig.
3 (AR) För jag är Herren din Gud,
Israels Helige, din Frälsare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
Nubien och Seba[m] i ditt ställe.
4 Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
högt aktad och älskad av mig,
ger jag människor i ditt ställe,
folk i stället för ditt liv.
5 (AS) Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska hämta dina barn från öster
och samla dig från väster.
6 (AT) Jag ska säga till länderna i norr:
"Ge hit!"
och till södern:
"Håll dem inte tillbaka!
För hit mina söner fjärran ifrån
och mina döttrar
från jordens ände,
7 (AU) var och en som är uppkallad
efter mitt namn
och som jag skapat till min ära,
som jag format och gjort."
8 (AV) För ut det blinda folket
som ändå har ögon,
och de döva som ändå har öron.
9 (AW) Alla hedningar kommer tillsammans
och folken samlas.
Vem bland dem förkunnade detta
och lät oss höra om det
som har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen
så att de kan få rätt.
Låt dem höra, så att de kan säga:
"Det är sant."
10 (AX) Ni är mina vittnen, säger Herren,
och min tjänare som jag utvalt,
för att ni ska känna mig och tro mig
och förstå att Jag Är.
Före mig blev ingen Gud formad,
efter mig ska ingen komma.
11 (AY) Jag, jag är Herren.
Förutom mig finns ingen frälsare.
12 Det är jag som har förutsagt
och frälst och förkunnat,
ingen främmande gud ibland er.
Ni är mina vittnen, säger Herren,
och jag är Gud.
13 (AZ) Jag Är, redan från första dagen.[n]
Ingen kan rädda ur min hand.
När jag vill göra något,
vem kan då hindra det?
14 (BA) Så säger Herren,
er återlösare, Israels Helige:
För er skull sänder jag bud till Babel
och bryter ner alla bommarna,
och kaldeernas jubel
förvandlas till jämmer.[o]
15 Jag är Herren er Helige,
Israels skapare, er kung.
16 (BB) Så säger Herren,
han som gjorde en väg i havet,
en stig i väldiga vatten,
17 han som förde ut vagnar
och hästar dit,
en mäktig krigshär.
Där blev de liggande,
de reser sig aldrig mer.
De utplånades,
de släcktes som en veke.
18 Tänk inte på det som har hänt,
bry er inte om det som var förr.
19 (BC) Se, jag gör något nytt.
Redan nu visar det sig.
Märker ni det inte?
Jag ska göra en väg i vildmarken
och strömmar i öknen.
20 Markens djur ska ära mig,
schakaler och strutsar,
för jag förser vildmarken med vatten
och öknen med strömmar,
så att mitt folk, mina utvalda,
kan dricka.
21 Det folk som jag format åt mig
ska höja mitt lov.
22 Men du Jakob har inte kallat på mig,
du Israel har tröttnat på mig.
23 Du har inte kommit till mig
med dina brännofferfår
eller ärat mig med dina slaktoffer.
Jag har inte gett dig arbete
med matoffer
eller möda med rökelse.
24 (BD) Du har inte köpt kalmus[p] åt mig
för pengar
eller mättat mig
med dina slaktoffers fett.
I stället har du gett mig arbete
med dina synder
och möda med dina missgärningar.
25 (BE) Jag, jag är den som utplånar
dina brott för min egen skull,
dina synder minns jag inte mer.
26 (BF) Påminn mig,
låt oss gå till rätta med varandra,
tala så att du kan få rätt.
27 Redan din stamfar syndade
och dina talesmän gjorde uppror
mot mig.
28 Därför har jag vanhelgat
helgedomens ledare,
överlämnat Jakob till förintelse
och Israel till hån.
Det sanna Israel och den ende Guden
44 Men hör nu,
du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt.
2 (BG) Så säger Herren som skapade dig,
han som formade dig i moderlivet
och som hjälper dig:
Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
du Jeshurun[q] som jag har utvalt.
3 (BH) För jag ska utgjuta
vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag ska utgjuta
min Ande över dina barn,
min välsignelse
över dina avkomlingar,
4 (BI) så att de växer upp
bland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar.
5 Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva: "Herrens egen"
på sin hand
och använda Israel som ärenamn.
6 (BJ) Så säger Herren, Israels Kung,
och hans Återlösare,
Herren Sebaot:
Jag är den förste, och jag är den siste.
Utom mig finns ingen Gud.
7 (BK) Vem är som jag?
Låt honom berätta och lägga fram
för mig vad som har hänt
sedan jag insatte folket för evigt,
och berätta vad som ska komma
i framtiden.
8 (BL) Var inte rädda eller förskräckta.
Har jag inte låtit er höra om det
och förkunnat det
för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, det finns ingen annan klippa,
jag vet ingen.
Det dåraktiga med avgudar
9 (BM) Alla som tillverkar avgudar är tomhet,
deras kära gudar kan inte hjälpa.
Deras vittnen ser inget
och förstår inget,
därför kommer de på skam.
10 (BN) Vem vill forma en gud
och gjuta en bild
som inte kan hjälpa honom?
11 (BO) Se, hela deras sällskap
ska komma på skam.
Konsthantverkarna är ju själva
bara människor.
Låt dem alla samlas och träda fram.
Då ska de alla komma på skam
i skräck.
12 Smeden tar sitt verktyg
och bearbetar smidet i glöden,
han formar det med hammare
och bearbetar det
med kraftig arm.
Blir han hungrig
förlorar han sin kraft,
dricker han inte vatten
blir han matt.
13 (BP) Träsnidaren spänner ut
sitt måttband
och gör märken på trästycket
med sitt ritstift.
Han formar det med stämjärn
och märker ut det med passaren.
Han gör det till en mansbild,
en vacker människogestalt
att sättas i ett hus.
14 Man fäller cedrar åt sig
och tar stenek och vanlig ek
och väljer[r] åt sig
bland skogens träd.
Man planterar lärkträd,
och regnet får dem att växa.
15 Detta har människorna till bränsle.
Man tar av veden
och värmer sig med den,
man tänder på den
och bakar bröd.
Men man tillverkar också
en gud och tillber den,
man gör träet till en gudabild
och faller ner för den.
16 Hälften av träet
bränner man upp i eld,
över hälften lagar man kött att äta,
steker sin stek och äter sig mätt.
Sedan värmer man sig och säger:
"Gott, jag är varm!
Jag njuter av brasan."
17 Men av det som är kvar
gör man en gud, en gudabild.
Man faller ner för den och tillber,
Man ber till den och säger:
"Rädda mig, för du är min gud!"
18 (BQ) Dessa människor vet ingenting
och förstår ingenting,
för deras ögon är stängda
så att de inte ser,
och deras hjärtan
så att de inte fattar.
19 Ingen tänker efter i hjärtat,
har vett eller förstånd att säga:
"Hälften brände jag upp i eld,
på kolen bakade jag bröd
och stekte kött och åt.
Skulle jag nu göra resten
till en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner
för en träbit?"
20 Den som lever av aska
är förledd av ett vilselett hjärta,
så att han inte kan rädda sin själ
eller tänka:
"Är det inte lögn,
detta i min högra hand?"
21 (BR) Tänk på detta, Jakob,
du Israel, för du är min tjänare.
Jag har format dig,
du är min tjänare.
Israel, du blir inte bortglömd av mig.
22 (BS) Jag har utplånat dina brott
som ett moln,
dina synder som en sky.
Vänd om till mig,
för jag har återlöst dig.
23 (BT) Jubla, ni himlar,
för Herren har gjort det!
Höj glädjerop, ni jordens djup,
brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har återlöst Jakob,
han visar sin härlighet i Israel.
Jerusalem ska bli bebott
24 (BU) Så säger Herren din återlösare,
han som format dig
sedan moderlivet:
Jag, Herren,
är den som har gjort allt,
den som ensam har spänt ut himlen
och brett ut jorden.
Vem var med mig?
25 (BV) Jag är den som tillintetgör
lögnprofeternas tecken
och gör spåmännen till dårar,
som låter de visa komma till korta
och gör deras kunskap
till dårskap,
26 men bekräftar sin tjänares ord
och fullbordar sina
sändebuds råd.
Jag är den som säger om Jerusalem:
"Det ska bli bebott"
och om Juda städer:
"De ska byggas upp,
jag ska resa upp deras ruiner."
27 (BW) Jag är den som säger till havsdjupet:
"Bli torrt!
Jag ska torka ut dina strömmar."
28 (BX) Jag är den som säger om Koresh[s]:
"Han är min herde,
han ska fullborda allt jag vill.
Han ska säga om Jerusalem:
Det ska byggas upp,
och till templet:
Din grund ska bli lagd på nytt."
Koresh som Guds verktyg
45 (BY) Så säger Herren
till sin smorde[t],
till Koresh vars högra hand
jag har fattat
för att slå ner folken framför honom,
lossa bältet från kungars höfter
och öppna dörrar för honom
så att inga portar mer är stängda:
2 Jag ska gå framför dig
och jämna ut höjderna[u].
Jag ska krossa kopparportarna
och knäcka järnbommarna.
3 Jag ska ge dig skatter
som är dolda i mörkret
och hemliga rikedomar,
för att du ska inse att jag är Herren
som kallar dig vid ditt namn,
jag är Israels Gud.
4 För min tjänare Jakobs skull,
för Israels skull, min utvalde,
kallade jag dig vid namn.
Jag gav dig ett ärenamn,
fastän du inte kände mig.
5 (BZ) Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
Utom mig finns ingen Gud.
Jag spänner bältet om ditt liv,
fastän du inte känner mig,
6 (CA) för att man ska förstå
både i öster och väster
att det inte finns någon utom mig.
Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
7 (CB) Jag formar ljuset och skapar mörkret,
jag ger lycka och skapar olycka.
Jag, Herren, gör allt detta.
8 (CC) Låt det regna från ovan, ni himlar,
låt rättfärdighet strömma ner
från skyarna.
Jorden ska öppna sig
och ge frälsning som frukt,
den ska låta rättfärdighet växa upp.
Jag, Herren, skapar detta.
Blindhet för Skaparen
9 (CD) Ve den som tvistar med sin Skapare,
en lerskärva
bland jordens skärvor!
Säger leran till den som formar den:
"Vad gör du?"
Säger ditt verk:
"Han har inga händer?"
10 Ve den som säger till en far:
"Vad är det du avlar?"
och till en kvinna:
"Vad är det du föder fram?"
11 (CE) Så säger Herren,
Israels Helige och Skapare:
Fråga mig om det som ska komma.
Låt mig ha omsorg
om mina söner
och mina händers verk.
12 (CF) Det är jag som har gjort jorden
och skapat människorna på den.
Det är jag som har spänt ut himlen
med mina händer
och gett befallning till hela dess här.
13 (CG) Det är jag som har
väckt upp honom i rättfärdighet
och gör alla hans vägar jämna.
Han ska bygga upp min stad
och släppa mina fångar fria,
men inte för betalning eller mutor,
säger Herren Sebaot.
14 (CH) Så säger Herren:
Vad egyptierna har vunnit
med arbete
och nubiernas och Sebas resliga folk
med handel,
allt ska gå över till dig
och tillhöra dig.
De ska följa efter dig,
i kedjor ska de gå.
Och de ska falla ner inför dig
och rikta sin bön till dig:
"Endast hos dig är Gud,
och det finns ingen mer,
ingen annan Gud."
15 (CI) Du är sannerligen
en Gud som döljer sig,
du Israels Gud, du Frälsare.
16 (CJ) Alla måste de skämmas och blygas,
avgudamakarna går bort
tillsammans i skam.
17 (CK) Men Israel blir frälst genom Herren
med en evig frälsning.
Ni ska aldrig i evighet
behöva skämmas eller blygas.
18 (CL) För så säger Herren,
han som har skapat himlen,
han som är Gud,
som har format jorden
och gjort den och berett den,
som inte har skapat den
till att vara öde
utan format den till att vara bebodd:
Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
19 (CM) Jag har inte talat i hemlighet,
någonstans i ett mörkt land.
Jag har inte sagt
till Jakobs avkomlingar:
"Ni ska söka mig förgäves."
Jag är Herren,
som talar sanning
och förkunnar vad som är rätt.
20 (CN) Samla er och kom, träd fram,
ni som räddats från folken.
De förstår inte,
de som bär på sina träbilder
och ber till en gud
som inte kan frälsa.
21 (CO) Berätta, lägg fram er sak!
Ja, låt dem rådslå tillsammans.
Vem har låtit er höra detta
sedan länge
och förkunnat det för längesedan?
Är det inte jag, Herren?
Och det finns ingen Gud utom mig,
en rättfärdig Gud som frälser,
ingen utom mig.
22 (CP) Vänd er till mig och bli frälsta,
ni jordens alla ändar,
för jag är Gud
och det finns ingen annan.
23 (CQ) Jag har svurit vid mig själv,
ett sanningsord har gått ut
från min mun,
ett ord som inte ska tas tillbaka:
För mig ska alla knän böjas,
alla tungor ska ge mig sin ed[v]
24 (CR) och säga om mig:
Endast i Herren
finns rättfärdighet och styrka.
Till honom ska man komma,
och alla som varit arga på honom
ska skämmas.
25 (CS) I Herren ska hela Israels släkt
ha sin rättfärdighet,
de ska ha sin ära i honom.
Babels gudar faller
46 (CT) Bel sjunker ner,
Nebo[w] måste böja sig,
deras bilder läggs på djur
och boskap.
De som ni bar på är en belastning,
en börda för den trötte.
2 (CU) Tillsammans sjunker de ihop
och böjer sig.
De kan inte rädda bördan,
de måste själva gå i fångenskap.
3 (CV) Så hör på mig, ni av Jakobs hus,
alla ni som är kvar av Israels folk,
ni som har varit lagda på mig
från moderlivet,
burna av mig ända från
modersskötet.
4 (CW) Jag Är densamme tills ni blir gamla,
och jag ska bära er
ända tills ni blir grå.
Jag har gjort det förut[x],
och jag kommer att lyfta,
bära och rädda er.
5 (CX) Med vem vill ni likna
och jämföra mig?
Med vem vill ni jämställa mig,
så att vi skulle vara lika?
6 (CY) Man skakar ut guld ur börsen
och väger upp silver på vågen.
Man lejer en guldsmed
för att göra det till en gud,
som man faller ner för och tillber.
7 (CZ) Man lyfter upp den på axeln,
bär bort den och sätter ner den
på dess plats.
Där står den
och kan inte gå därifrån.
Ropar någon till den,
kan den inte svara
och rädda honom ur hans nöd.
8 Tänk på detta och fatta mod!
Ta det till hjärtat, ni upproriska.
9 (DA) Kom ihåg det som hänt
för länge sedan,
för jag är Gud,
och det finns ingen annan Gud,
ingen som jag.
10 (DB) Jag förkunnar från början
vad som ska komma
och långt i förväg
det som inte har skett.
Jag säger:
Mitt beslut ska förverkligas,
allt jag vill kommer jag att göra.
11 (DC) Jag kallar på örnen från öster,
från fjärran land en man
som verkställer mitt beslut.
Vad jag talat låter jag ske,
vad jag beslutat utför jag.
12 Hör på mig, ni självsäkra,
ni som är fjärran
från rättfärdighet:
13 (DD) Jag låter min rättfärdighet
komma nära,
den är inte långt borta,
min frälsning dröjer inte.
Jag ger frälsning i Sion,
min härlighet åt Israel.
Det stolta Babel faller
47 (DE) Kom ner och sätt dig i stoftet,
du jungfru dotter Babel.
Sätt dig på jorden utan tron,
du kaldeernas dotter,
för man ska inte mer kalla dig
den fina och förnäma.
2 Ta en kvarn[y] och mal mjöl,
lägg av din slöja[z],
lyft upp släpet, blotta benen,
vada genom strömmarna.
3 (DF) Din nakenhet ska blottas,
din skam ska synas.
Jag ska utkräva hämnd
och inte skona någon.
4 (DG) Vår återlösares namn
är Herren Sebaot, Israels Helige!
5 Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
du kaldeernas dotter,
för du ska inte mer kallas
kungarikenas drottning.
6 (DH) Jag blev vred på mitt folk,
jag vanhelgade min arvedel
och gav dem i din hand.
Och du visade dem
ingen barmhärtighet,
du lät ditt ok tynga de gamla.
7 (DI) Du tänkte:
"Jag ska vara drottning
för alltid!"
Så du tog dig inte i akt
och tänkte inte på slutet.
8 (DJ) Hör nu detta,
du som lever i lyx,
du som tronar så trygg,
du som säger i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan!
Aldrig ska jag sitta som änka,
aldrig veta av barnlöshet."
9 (DK) Plötsligt ska båda dessa olyckor
drabba dig, på en och samma dag:
barnlöshet och änkestånd.
I fullt mått ska de drabba dig,
trots dina många trollkonster[aa],
trots dina besvärjelsers stora kraft.
10 Du litade till din ondska och tänkte:
"Ingen ser mig."
Din vishet och kunskap
förledde dig,
och du sade i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan."
11 Därför ska en olycka drabba dig
som du inte kan besvärja,
ett fördärv ska falla över dig
som du inte kan avvärja.
Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
när du minst anar det.
12 Träd fram med dina besvärjelser
och dina många trollkonster,
som du har tröttat ut dig med
sedan din ungdom.
Kanske kan du få hjälp,
kanske kan du skrämma bort
faran?
13 Du har tröttat ut dig
med dina många rådslag.
Nu får de träda fram
och rädda dig,
de som mäter upp himlen
och spanar i stjärnorna[ab]
och kungör månad för månad
vad som ska komma över dig.
14 (DL) Se, de är som strå
som bränns upp i eld,
de kan inte rädda sitt liv
ur lågornas våld.
Det är ingen koleld
att värma sig vid,
ingen brasa att sitta vid.
15 Så går det med
dem som du tröttade ut dig med,
dem du har handlat med
sedan din ungdom.
De irrar bort var och en åt sitt håll,
det finns ingen som räddar dig.
Israels befrielse trots upproriskhet
48 (DM) Hör detta, ni av Jakobs hus,
ni som är uppkallade
efter Israels namn
och flöt fram ur Juda källa,
ni som svär vid Herrens namn
och bekänner er till Israels Gud,
men inte i sanning och rättfärdighet.
2 (DN) För de kallar sig
efter den heliga staden
och stöder sig på Israels Gud,
vars namn är Herren Sebaot.
3 (DO) Det som har hänt förut,
det har jag förkunnat
för längesedan.
Det var förutsagt av min mun,
jag lät er höra om det.
Plötsligt satte jag det i verket,
och det inträffade.
4 (DP) Eftersom jag visste att du är hård,
med en nacke av järn
och en panna av koppar,
5 förkunnade jag det för längesedan.
Innan det hände
lät jag dig höra om det,
för att du inte skulle kunna säga:
"Min avgud har gjort det,
min skurna och gjutna gudabild
har befallt det."
6 Du har hört det,
och nu ser du alltsammans.
Vill ni inte erkänna det?
Nu låter jag dig höra om nya ting,
fördolda ting
som du inte visste om.
7 Först nu har de skapats, inte förr.
Du har inte hört om dem
förrän i dag,
för att du inte skulle kunna säga:
"Det visste jag redan."
8 Du fick varken höra eller veta det,
på den tiden var dina öron
inte öppnade.
Jag visste ju hur trolös du var,
att du kallades syndare
från moderlivet.
9 Men för mitt namns skull
håller jag tillbaka min vrede,
för min äras skull är jag tålmodig
så att du inte blir utrotad.
10 (DQ) Se, jag har luttrat dig,
men inte fått något silver[ac].
Jag har prövat dig i lidandets ugn.
11 (DR) För min egen skull,
för min egen skull gör jag det,
för hur skulle jag kunna
låta mitt namn bli ohelgat?
Jag ger inte min ära åt någon annan.
12 (DS) Hör på mig, Jakob,
du Israel som jag har kallat.
Jag Är.
Jag är den förste,
jag är också den siste.
13 (DT) Min hand har lagt jordens grund,
min högra hand
har spänt ut himlen.
Jag kallade på dem, då stod de där.
14 (DU) Samla er, ni alla, och hör:
Vem av de andra
har förutsagt detta,
att mannen som Herren älskar
ska utföra hans vilja mot Babel[ad]
och vara hans arm mot kaldeerna?
15 (DV) Jag, jag har talat det,
jag har också kallat honom.
Jag har fört honom fram,
och han ska ha framgång
på sin väg.
16 (DW) Kom till mig och hör detta:
Från första stund har jag talat
helt öppet.
När tiden kom att det skulle ske,
då var jag där.
Och nu har Herren Gud
sänt mig och sin Ande.
17 (DX) Så säger Herren din återlösare,
Israels Helige:
Jag är Herren din Gud
som lär dig vad nyttigt är,
som leder dig på vägen
du ska vandra.
18 (DY) Tänk om du hade lyssnat
på mina bud!
Då skulle din frid bli som en flod
och din rätt
som havets vågor.
19 (DZ) Dina barn skulle bli som sanden,
din livsfrukt
som de oräkneliga sandkornen.
Deras namn skulle aldrig utrotas
eller utplånas ur min åsyn.
20 (EA) Dra ut från Babel,
fly från kaldeerna!
Förkunna det med fröjderop,
ropa ut det,
för ut det till jordens ände, säg:
"Herren har återlöst
sin tjänare Jakob!
21 (EB) De led ingen törst
när han förde dem
genom öknarna,
för han lät vatten strömma fram
ur klippan åt dem.
Han klöv klippan
så att vatten flödade."
22 (EC) Det finns ingen frid
för de ogudaktiga, säger Herren.
Footnotes
- 40:3f Citeras i Luk 3:4f, Matt 3:3, Mark 1:3 och Joh 1:23 som profetia om Johannes Döparen.
- 40:6 en annan Jesajarullen från Qumran och Septuaginta: "jag".
- 40:6f Citeras av Petrus i 1 Petr 1:24f.
- 40:9 Sion … Jerusalem, du glädjens budbärarinna Annan översättning: "Du som bär glädjebud till Sion/Jerusalem".
- 40:13 Citeras av Paulus i Rom 11:34 och 1 Kor 2:16.
- 41:4 Jag Är Guds auktoritativa aní hu (grek. egó eimi), som upprepas gång på gång hos Jesaja (t ex 43:10, 13, 46:4, 48:12), plockas senare upp av Jesus (Mark 6:50, 14:62, Joh 4:26, 8:24f etc). Kan också översättas "Jag är densamme" (jfr Heb 1:12, 13:8).
- 41:14 återlösare Släkting med uppgift att hjälpa sina släktingar ur slaveri etc (jfr Rut 2:20 med not).
- 41:16 kastskovel Spade för att rensa ut agnarna från vetet (se Matt 3:12 med not).
- 41:19 alm Annan översättning: "platan", ett lönnliknande träd i Medelhavsområdet.
- 42:1f Citeras i Matt 12:18f som profetia om Messias.
- 42:6 Citeras av Paulus i Apg 13:47 som profetia om hedningarnas frälsning.
- 42:11 Kedar … Sela Nordarabiskt ökenfolk samt troligen Petra söder om Döda havet.
- 43:3 Nubien och Seba Nuvarande Sudan och Jemen.
- 43:13 redan från första dagen Annan översättning: "från denna dag och framåt".
- 43:14 Babel etc Annan översättning: "Babel och för ner kaldeerna som flyktingar på skeppen de jublade över".
- 43:24 kalmus Doftande gräs, kanske från Indien (Jer 6:20). Ingick i smörjelseoljan (2 Mos 30:23).
- 44:2 Jeshurun Poetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig".
- 44:14 väljer Annan översättning: "odlar".
- 44:28 Koresh Persisk kung (559-530 f Kr) som år 539 f Kr besegrade Babel och befriade rikets fångar, däribland judarna, och möjliggjorde återuppbyggnaden av templet i Jerusalem (se Esra 1).
- 45:1 smorde Guds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias (Apg 10:38).
- 45:2 höjderna Jesajarullen från Qumran och Septuaginta: "bergen".
- 45:23 Citeras av Paulus i Rom 14:11 och i Kristushymnen i Fil 2:10f.
- 46:1 Bel … Nebo Babels högste gud Marduk (jfr "Baal") och hans son vishetsguden.
- 46:4 gjort det förut Annan översättning: "gjort er".
- 47:2 kvarn Att mala mjöl med handkvarn (två stenar) var en slavinnas syssla (2 Mos 11:5).
- 47:2 slöja En gift kvinnas kännetecken och rättighet.
- 47:9 många trollkonster Babel var beryktat för sin tro på magi. Tusentals besvärjelsetexter har grävts fram.
- 47:13 spanar i stjärnorna Astrologin uppkom i Babylonien redan under patriarktiden.
- 48:10 inte fått något silver Annan översättning: "inte som silver". Silver renades i smältugn.
- 48:14 utföra hans vilja mot Babel Koresh (44:28) uppfyllde profetior mot Babel (Jer 50-51, Dan 5:24f).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation